(09.03.2010) Skriven av Stefan Holmström
Vad tusan gör Yle med en ny överrock?
"Det handlar om att sätta käppar i hjulet varje gång Yle kommer med en bra idé"
Regeringsgrupperna sägs ha nått ett samförstånd om att rundradiobolaget behöver ett helt nytt övervakningsorgan. Enligt gårdagens Helsingin Sanomat skulle detta organ bestå av "utomstående sakkunniga", vad detta nu sedan betyder.
Yles förvaltningsråd med sina riksdagsledamöter skulle fortsättningsvis vara det högsta beslutande organet, skriver HS, och fortsätter med att notera att det ännu är oklart vad det nya rådet (eller kanske styrelsen, direktionen?) skulle syssla med.
Det är faktiskt all anledning att fråga vad den nya institutionen ska göra för att berättiga sin existens i helheten. Med förvaltningsrådet högst upp, skulle det vara intressant att vet vad regeringsgrupperna har målat upp för planer. I och med att Yle dessutom i vår ska få en ny vd känns tanken om en ny aktör osund: först borde man väl identifiera behovet av ett nytt organ (helst i samarbete med Yles ledning, såklart), varefter man går in för att diskutera det möjliga nya styrorganets uppgift och sammansättning.
Varför ska alltså regeringspartierna nu lansera en helt ny aktör?
Socialdemokraternas vice ordförande Pia Viitanen kommenterar HS-nyheten med att hon och de övriga inom det största oppositionspartiet är förbluffade över den "sämja som tycks råda inom regeringen om att förnya förvaltningen av Yle". Enligt Viitanen skulle ett helt nytt kontrollorgan strida mot de riktlinjer som drogs upp av arbetsgruppen som funderade på Yles framtid.
Här kan vi förvisso notera att arbetsgruppens ordförande Mika Lintilä (C) säger sig vara redo att acceptera tanken om ett nytt organ.
Medieforskaren Lars Lundsten vid yrkeshögskolan Arcada anser å sin sida att det pågår en stark lobbning; den styrs av kommersiella mediebolag som upplever Yle som en konkurrent. Förslaget om ett helt nytt kontrollorgan ser han som direkt illvilligt försök: det handlar om att sätta käppar i hjulet varje gång Yle kommer med en bra idé (Radio Vega, 9.3).
Om målet, som HS skriver, är att skapa ett "politiskt oberoende" råd, kan vi fråga oss hur oberoende rådet verkligen blir om det tillsätts av politiker. Exempelvis före detta politiker är definitivt inte politiskt oberoende.
Utgångsläget är oroväckande. Det ser ut som om det inom regeringen finns flera personer som missuppfattat Yles uppdrag på samma sätt som ledningen i några mediebolag. Frågan kvarstår: vem anser regeringen att ska sitta i detta nya råd?
Lars Lundsten anser att Yle i bästa fall kunde få en extra hjärntrust, men förstår inte varifrån dessa personer skulle komma. De som känner public service-uppdraget är redan involverade på något sätt, anser han. Lundsten oroar sig därför för vilken typ av "experter" politikerna tänker på. Han ser två dåliga och en bra modell: det är illa om kontrollorganet består av politiska experter (de finns redan i förvaltningsrådet) eller ekonomiska experter (de kan vara konkurrenter till Yle). Det goda alternativet är om experterna är kulturella sakkunniga, men Lundsten tror det är osannolikt så länge som Suvi Lindén är kommunikationsminister.
Regeringen har som mål att i den nya Yle-lagen noggrannare definiera rundradiobolagets roll. Det kan vara en positiv sak. Däremot ska partierna akta sig noga för att nu klättra baklänges upp i trädet med att i samband med lagreformen introducera ett i högsta grad skumt kontrollorgan.
